
Fotokredd: Disney
Hey, kommer ni ihåg Prins John? Det där sköna lejonet med uppenbara psykologiska men och en girighet som sträckte sig över hela England? Möt STIM, den moderna motsvarigheten. STIM är föreningen vars enda syfte är att förvalta rättigheterna till svenskägd musik och dess producenter och låtskrivare, och de har i ett nytt utspel mer likt deras amerikanska kollegor i RIAA lagt fram ett förslag om att företag med mer än 40 anställda ska kunna krävas på ersättning för den musik deras anställda spelar på arbetstid, antingen på en radio eller i CD-spelaren i datorn. I organisationens krav till länsstyrelsen i Stockholm sägs det vara rimligt med 40 000 kronor per år för att anställda ska kunna lyssna på musik under arbetstid. Nåja, det är åtminstone billigare än 640,000 kronor per låt.
Popponny är en Malmö-baserad blogg som rapporterar om högt och lågt inom populärkultur på en lokal såväl som en internationell nivå — skrivet av och för kulturjunkies. Läs mer här →
I det här allra första avsnittet av Popponnys podcast Happy Hour (innebörden av det namnvalet kommer att klarna upp framöver) …
Igår spelade Malmöbaserade popbandet The Sonnets på Debban här i Malmö. Ett Svedala Sommarrock-band som på senare tid nått sina …
Det här med humor, alltså. Det är knepigt. För en tid sedan skrev jag en text om Klungans nya serie …
[...] som skrivit om ämnet popponny jävla jenny Lisa Olsson [...]
En objektiv sanning » Blog Archive » STIM, i sin rätta form, 7 juli, 2009, kl 15:04