Emma de Frumerie, Petra Lundin, Simon Ljungman, Sebastian Ring, Oscar Hallberg, Magnus Boqvist, Emilia Wareborn och Malin William-Olsson i SeLest. Fotokredd: Patrik Gunnar Helin

Den yviga popsingeln “Född den 4 juli” spelas sedan några veckor tillbaka i radioetern och åttamannabandet/miniorkestern SeLest är lika uppe i planeringen av sommarens spelningar som i inspelningen av sitt kommande debutalbum. Popponny bestämde sig för att störa sångaren och gitarristen Simon Ljungman för några kortare spörsmål om allvar, pretentioner och förväntningar.

Okej. Vem är det egentligen som är född den 4 juli?
Ganska många, antagligen. Den här sången är tillägnad min bror Oskar som föddes “4 juli 1976″.

Er musik känns som ett möte mellan Kent, Springsteen och Håkan Hellström. Håller du med?
De är alla artister som ligger oss varmt om hjärtat. Allt handlar ju om influenser… Allt du har hört i ditt liv destilleras ut i ett uttryck som blir ditt sätt att säga det på. Född den 4 juli andas lite samma tradition som de tre storheter du nämner, men på albumet som kommer i höst finns en mer utpräglad episk känsla som känns genuint SeLest. Flera av låtarna har en längd över 6 minuter och första spåret är helt instrumentalt. Jag kan inte minnas ett enda svenskt pop/rock-album hittills som inletts på det viset.

Ni verkar vara ett väldigt allvarsamt band.
Vi har väldigt kul ihop men det är i allvaret vi möts. Det är en slags skiljepunkt, det där med allvaret. Kul kan man ha med vem som helst men vem stannar upp när du verkligen behöver någon som lyssnar?

Är det sant att alla som spelar klassiska instrument är lite stelare än vanligt folk?
Våra stråkar är de som som skrattar mest i bandet så det stämmer nog inte på oss! Men att de är seriösa som musiker kanske det finns en sanning i… De där övningstimmarna som de lägger på sina instrument går dock ganska lätt att översätta i de otal timmar jag och Sebastian suttit och jobbat med materialet i studion.

Videon till låten är väldigt vacker. Mycket gårdsromantik och Emil i Lönneberga-referenser. Vad fick er att gå åt det hållet?
Patrik Gunnar Helin som ligger bakom den har tolkat låten på sitt sätt. Det är helt och hållet hans verk.

Det står på er hemsida att ni bildades vid midsommar 2006 efter att ha vaknat upp med frågan “Är det här allt?” Har ni hittat svaret än?
Nej, den dagen då man tror att man har hittat svaret är det nog över… Men livet känns lättare nu när SeLest finns. Det finns inget som överträffar känslan av att spela med det här bandet.

Som jag förstår det kämpar ni även för att återge ordet “pretentiös” sin rätta innebörd. Vilken mening har ordet för er?
Att ha en pretention är att vilja och sträva efter något.

I höst kommer alltså ert första album. Vad kan vi vänta oss då?
Allt men också inget. Det beror på vems öron och hjärta musiken når.