Inlägg sorterade efter "Asher Roth"
Yeasayer. Fotokredd: Guy Aroch
Bloggosfärens färskaste mp3:or.
1. Yeasayer, “ONE”
Det kan bara vara så att man som svensk är indoktrinerad i en nedärvd sorg till följd av Schlagerfestivalen, men visst låter “ONE”, den andra singeln från Yeasayers ogenerat poppiga album Odd Blood, som en urtypisk schlagerdänga? I bandets vanliga plats som huvudsångare är Chris Keating här utbytt mot gitarristen Anand Wilders mer väna stämma, vilket onekligen bidrar till den mer slicka presentationen. Men vänta bara tills breakdownpartiet mot slutet när Keating återvänder med ett strålande falsettskrål som för tankarna till The Purple One. Om bara Melodifestivalen hade varit så här bra.
Nas. Fotokredd: Mattias Hinderson
Lördagen på Way Out West, i kontrast till fredagen, var hiphoptung. Visst, den var fylld med diskuterbart tunga namn som Glasvegas och My Bloody Valentine. Men om man är på ett mer explorativt humör (som vi var igår) så var det hiphop som gällde under hela dagen. Vi kan inte tänka oss en mer passande vändning från fredagens indietunga lineup.
Asher Roth släpper idag sin grymt efterlängtade debutplatta, Asleep In The Bread Aisle, som han har promotat med dunder och brak på andra sidan Atlanten i vad som känns en evighet nu. Med kritiker som ständigt jämför honom med Eminem — en stor influens enligt han själv — och den rätt så dåliga singeln “I Love College” så har han skjutit sig själv lite i foten. Genom att leverera en singel som är mer utav det kommersiella stuket och sen en superdänga som “Lark on my Go-Kart” där han verkligen bevisar hur bra det kan bli, har gett mig blandade känslor kring släppet. Det har varit oroligt minst sagt.
Eftersom en del av redaktionen har varit sjuk den här veckan (en ganska vanlig barnsjukdom, hurrm) så har vi missat att rapportera om det bästa från vad som brukar kallas “den jobbigaste dagen att surfa internet”. Vi pratar alltså om 1 april och alla galna amerikaner som älskar att skämta med varandra på just den dagen. Trots Trent Reznors smått briljanta diss mot Chris Cornell lämnade allra de flesta imponerade, så tillkännager vi ändå Asher Roths parodi på D’Angelos klassiska video för “Untitled (How Does It Feel)” som dagens (gårdagens alltså) bästa. Det kan vara för att vi har en smärre mancrush på mannen (trots en hård diss på Pitchfork idag). Ni kan vara bedömare av det.
Asher Roth, den väsentliga whiteboy slackern
Oavsett hur många album Eminem planerar att släppa i år så heter fortfarande den vita mannens förutspådda hipopfrälsare Asher Roth (ingen relation till David Lee Roth). Snart släpper den unga emceen sitt MTV-stödda debutalbum Asleep in the Bread Aisle (den 21 april specifikt).
Det krävs inget musikaliskt öra för att höra att det fullkomligt sprudlar av talang från Roths blekblonda hår. Beatet på första låten från debuten, Lark On My Go-Kart, av Oren Yoel och David Appleton, är möjligtvis en av årets bästa, och rader som “I’ll be the best racist, wait no, erase it, meant to say racer” är ren och skär briljans. Men återigen förbigår Roth all sin hårt förvärvade hiphopkredd (han blev signad av Steve Rifkind; DJ Drama stod bakom hans mixtape, The Greenhouse Effect) i förmån för en radiofrämjande hitsingel där hans upptåg inte är helt olikt en ung Eminem — Roths ständiga jämförelse (duh!). Men det gick ju ändå ganska så bra för honom, trots My Name Is.
Fotokredd: blastro.com
1. Busta Rhymes, Anthrax
Back on My B.S släpps om nästan exakt en månad och är den åttonde studioplattan från hiphopstofilen Busta Rhymes. För att värma upp den halvt skeptiska publiken släpper han Anthrax som tydligen är från albumet ( även titulerat B.O.M.B). (Lyssna: mp3, via OnSmash)
2. B.o.B., Generation Lost
Vår egna favorit B.o.B släpper videon till Generation Lost. Låten är tagen från det kommande albumet The Adventure of B.o.B som släpps i vår. Lite oldschoolkänsla över det hela och det gillar vi. Är vi taggade inför The Adventures of B.o.B? Ja. Kan vi vänta? Nej. (Video: MySpace, via SmokingSection)
Aldrig förr har väl en debutvideo varit så perfekt sammanfattande för en artists hela gimmick som Asher Roths I Love College. Roth (som vi har berättat om tidigare) släpper snart sitt debutalbum och har därmed, per protokoll, spelat in sin allra första musikvideo — inte helt oväntat fylld med typiskt vita frat boy-uppdåd.
Debutalbumet Asleep In The Bread Aisle släpps den 21:e maj.
1. Freddie Foxx, Yes You Can
Freddie Foxx, som ni säkerligen känner igen ifrån The Militia med Gang Starr, läcker den Obama-inspirerade låten Yes You Can. Frågan är om detta hjälper honom att peppa sin nygamla platta Amerikkan Black Man. (lyssna: Sharebee, via OnSmash)
2. Jay-Z, My President is Black (remix)
My President is Black av Young Jeezy får nu även lite kungligt sällskap av Jay-Z, då han tyckte det var passande att lägga till sin egen vers till låten. Låten var bra, men Jay-Z gjorde den bättre! Se uppträdandet live. (lyssna: Miss Info)
Plus: Sam Cooke inspirerar till hopp, Diddy känner att han inte har fått uppmärksamhet på sistone →
B.o.B., Charles Hamilton, Asher Roth och Wale
2008, ett ganska tråkigt år inom hiphopen, men en viktig milstolpe. Vi har insett att en artist utan internethype är ingen artist, och vi har insett att mixtape-influensan kommer att komma och gå lika länge som Eminem eliminerar sin karriär i brist på uppmärksamhet. Ingredienserna för 2009 är nerdtalk, tunga beats och musik med en viss självinsikt.
Asher Roth.
Som en blandning av college, Eminem och Mickey Avalon har vi det unga underbarnet Asher Roth. Han erkänner till och med själv att han är ett stort fan av Eminem i en intervju med This is 50. Pennsylvania-rapparen med enbart ett mixtape på nacken blev nyligen signad till SRC Records, samma label som den kontroversiella Akon. Med tanke på denna videon skulle det inte förvåna mig om vi får se Akon lyfta fram Roth i framtiden.
Om han medvetet vill låta precis som Eminem på Infinite får vi inte svar på förens han släpper sin debutskiva senare i år. På hans nya mixtape The Greenhouse Effect Vol. 1 lägger han verser på beatsen från låtar som Roc Boys och Mr. Me Too. Det är lika bra som det låter, Asher Roth presenterar både en unik stil i sina texter och ett flow som låter mer naturligt än vanligt. Det är den typ av hiphop som håller samma klass hela vägen ut.
Asher Roth har garanterat en lysande framtid framför sig, hand i hand med akter som Kidz In The Hall, B.o.B och The Cool Kids. Jag ser fram emot att få höra mer av honom. Förhoppningsvis får vi se en och annan intervju med honom här på Popponny.
The Greenhouse Effect finner du här.
Välkommen,
Popponny är en Malmö-baserad blogg som rapporterar om högt och lågt inom populärkultur på en lokal såväl som en internationell nivå — skrivet av och för kulturjunkies. Läs mer här →
Premiär: Happy Hour om Inception
I det här allra första avsnittet av Popponnys podcast Happy Hour (innebörden av det namnvalet kommer att klarna upp framöver) …
Alla är kritiker: The Sonnets är plötsligt bandet på allas
Igår spelade Malmöbaserade popbandet The Sonnets på Debban här i Malmö. Ett Svedala Sommarrock-band som på senare tid nått sina …
Är buskis det nya svarta? Say it ain’t so
Det här med humor, alltså. Det är knepigt. För en tid sedan skrev jag en text om Klungans nya serie …